Nyårsafton igen!
Om någon undrar hur greker och romare räknade tiden, dvs. vilket år de hade, så var det så här:
De grekiska stadsstaterna såg år "noll" i det vi kallar 776 f Kr , för från det året har vi bevarat de första segrarinskrifterna från Olympia och spelen som hölls där (de avslutades f ö 217 e Kr).
Rom (dvs. så småningom romarriket) förlade sitt år "noll" till ab urbe condita som det heter på latin, och på ren svenska från stadens grundläggning. Ja, ni vet, när Romulus och Remus var ute och diade varginnan och sen grundade stan, blev osams och kvar var bara Romulus.
F ö så har ju kalendern ändrats om en massa gånger. Romarna bytte ju både nyår och månadsnamn, samt petade in en räcka olycksbådande extradagar för att få ordning.
Caesar var som vanligt i farten och gav oss den julianska kalendern, och efter dennes död fick en månad hans namn, juli. Han var ju gammelmorbror och adoptivfar till Octavianus, sedermere kejsar Augustus, som även han fick en månad uppkallad efter sig, augusti.
Solur och vattenklockor var de naturliga sätten att mäta tiden i antiken. Det var inte alltid så knussligt med minuter hit eller dit.
Gott slut och gott nytt 2008 till läsare av Drusillas dubiösa domän!
måndag 31 december 2007
söndag 16 december 2007
Saturnaliefesten i Rom
Motsvarigheten till vårt 17 december (december var ju hos romarna deras tionde månad innan Caesar var inne och härjade i kalendern) startade en rolig fest i Rom.
Det var saturnaliefesten, baserad på en gammal gudom som hetter Saturnus (grekernas Kronos). det utmärkande för festen, som iofs varade fem dagar, var att herrar och slavar bytte roller.
Man röstade t o m fram en festkung, sprang omkring i gränderna och tjöt saturnalieropet "Io Saturnalia!" samt levde bus. Ett visst utbyte av gåvor ägde också rum (jfr julklappar även om jag vet att de kommer från de tre vise männen via tyska S:t Nicolaus...) .
Nåväl, det var tydligen årets partaj i vilket fall och stämningen var på topp.
Ett ord om saffran också, när man ändå leker kulturell. :-)
På freskerna från Akrotiri på Thera (Santorini), numera på Nationlamuseum i Athen, finns det bilder av bystfagra kvinnor som samlar krokusar. Och vad får man från krokusar? Just det, saffran! Även om det visst krävs ofattbra mängder ståndare /pistiller (vilket??) så ska man väl börja nånstans.
Saffran var bra vid "kvinnoåkommor" dvs. ointressanta saker som bara vi kvinnor kan råka ut för. Denna kunskap fanns förstås redan när krokusarna på Thera plockades på 1600.-talet f Kr.
Hela bildprogrammet kan med fördel nås om man surfar efter något av Nannó Marinatos, erkänd arkeolog och dotter till pionjären på Thera, Spiros Marinatos. Denne bröt nacken på utgrävningsplatsen och hans grav brukar smyckas med blommor.
Akrotiri brukar kallas Greklands Pompeji. Inga människor dog vid vulkanutbrottet, de hade hunnit fly innan. Det enda offret i pimpstenslagren var en gris.
Har dock inget med julgris att göra om någon trodde att jag skulle försöka vara rolig.
Varför är grisar något lustigt? För att de har samma mag-och tarmsystem som vi? Det är väl inte speciellt kul.
Grymt för idag, till alla porcofiler där ute.
Det var saturnaliefesten, baserad på en gammal gudom som hetter Saturnus (grekernas Kronos). det utmärkande för festen, som iofs varade fem dagar, var att herrar och slavar bytte roller.
Man röstade t o m fram en festkung, sprang omkring i gränderna och tjöt saturnalieropet "Io Saturnalia!" samt levde bus. Ett visst utbyte av gåvor ägde också rum (jfr julklappar även om jag vet att de kommer från de tre vise männen via tyska S:t Nicolaus...) .
Nåväl, det var tydligen årets partaj i vilket fall och stämningen var på topp.
Ett ord om saffran också, när man ändå leker kulturell. :-)
På freskerna från Akrotiri på Thera (Santorini), numera på Nationlamuseum i Athen, finns det bilder av bystfagra kvinnor som samlar krokusar. Och vad får man från krokusar? Just det, saffran! Även om det visst krävs ofattbra mängder ståndare /pistiller (vilket??) så ska man väl börja nånstans.
Saffran var bra vid "kvinnoåkommor" dvs. ointressanta saker som bara vi kvinnor kan råka ut för. Denna kunskap fanns förstås redan när krokusarna på Thera plockades på 1600.-talet f Kr.
Hela bildprogrammet kan med fördel nås om man surfar efter något av Nannó Marinatos, erkänd arkeolog och dotter till pionjären på Thera, Spiros Marinatos. Denne bröt nacken på utgrävningsplatsen och hans grav brukar smyckas med blommor.
Akrotiri brukar kallas Greklands Pompeji. Inga människor dog vid vulkanutbrottet, de hade hunnit fly innan. Det enda offret i pimpstenslagren var en gris.
Har dock inget med julgris att göra om någon trodde att jag skulle försöka vara rolig.
Varför är grisar något lustigt? För att de har samma mag-och tarmsystem som vi? Det är väl inte speciellt kul.
Grymt för idag, till alla porcofiler där ute.
torsdag 13 december 2007
Syracusa på kvällen
Några minnen:
Syracusa på kvällen. Ön Ortygia mot havet i Syracusa liknar Gamla stan. Athenatemplet har blivit helgat av stadens skyddshelgon och är ny förstås en kyrka (katedral?). Kultkontinuitet säger vi till varandra och nickar förnumstigt.
Ungdomar samlas på piazzan utanför, vesporna brummar. Ett sällsamt ljus.
Artehusas källa, nymfen som flydde undan från oönskad uppvaktning sa man förr, risk för våldtäkt snarare, finns fortfarande att beskåda. Hennes ansikte prydde de grekiska mynten under de fem århundraden som staden var grekisk , efter att ha anlagts av korinthier redan på 700-talet f Kr. Runt nymfens ansikte ses fyra delfiner i sprittande rörelser. Hamnen var berömd. Syracusa var en av antikens mest lysande städer och inte direkt någon bortglömd liten koloni. Arkimedes levde där, t ex , han med principen om den undanträngda vätskan.
Utanför staden har vi varit på utflykt till papyrusfabriken. Floden utanför Syracusa är den enda i Europa där papyrus växer, inplanterat under antiken. Vi får se hur papyrustillverkning går till i gammaldags maskiner. Det fungerar! Pa-per-rao, fornegyptiska (kan stavas olika) "det från en kung" för papperstillverkningen var ett kungligt monopol...
Vid Eurylaos befästningsverk ser vi vad man la energin på: försvar till varje pris. Varje krigskonst har gett upphov till ny försvarskonst och befästningsteknik. De följs åt med lagbundenhet. Murarna är kopiösa, ofattbara, och väldigt mycket är bevarat.
En bit från befästningarna ser vi en guppande Fiat. Det är väl några som s a s prisar Venus på ett påtagligt sätt, och som tog för givet att fornminnesplatsen var folktom...
Vi spenderar tre nätter i Syracusa, och det är så fuktigt att strumpbyxorna jag sköljt upp tar tre dagar på sig för att torka på hotellrumselementet. För att spara på dyrbar el stängs värmen av under siestan. Fukten i medelhavsländerna kan vara nog så rå under vinterhalvåret. Men ljuset är enastående mot de ljust gula gatuplattorna.
Jag tänker på den staden idag.
Syracusa på kvällen. Ön Ortygia mot havet i Syracusa liknar Gamla stan. Athenatemplet har blivit helgat av stadens skyddshelgon och är ny förstås en kyrka (katedral?). Kultkontinuitet säger vi till varandra och nickar förnumstigt.
Ungdomar samlas på piazzan utanför, vesporna brummar. Ett sällsamt ljus.
Artehusas källa, nymfen som flydde undan från oönskad uppvaktning sa man förr, risk för våldtäkt snarare, finns fortfarande att beskåda. Hennes ansikte prydde de grekiska mynten under de fem århundraden som staden var grekisk , efter att ha anlagts av korinthier redan på 700-talet f Kr. Runt nymfens ansikte ses fyra delfiner i sprittande rörelser. Hamnen var berömd. Syracusa var en av antikens mest lysande städer och inte direkt någon bortglömd liten koloni. Arkimedes levde där, t ex , han med principen om den undanträngda vätskan.
Utanför staden har vi varit på utflykt till papyrusfabriken. Floden utanför Syracusa är den enda i Europa där papyrus växer, inplanterat under antiken. Vi får se hur papyrustillverkning går till i gammaldags maskiner. Det fungerar! Pa-per-rao, fornegyptiska (kan stavas olika) "det från en kung" för papperstillverkningen var ett kungligt monopol...
Vid Eurylaos befästningsverk ser vi vad man la energin på: försvar till varje pris. Varje krigskonst har gett upphov till ny försvarskonst och befästningsteknik. De följs åt med lagbundenhet. Murarna är kopiösa, ofattbara, och väldigt mycket är bevarat.
En bit från befästningarna ser vi en guppande Fiat. Det är väl några som s a s prisar Venus på ett påtagligt sätt, och som tog för givet att fornminnesplatsen var folktom...
Vi spenderar tre nätter i Syracusa, och det är så fuktigt att strumpbyxorna jag sköljt upp tar tre dagar på sig för att torka på hotellrumselementet. För att spara på dyrbar el stängs värmen av under siestan. Fukten i medelhavsländerna kan vara nog så rå under vinterhalvåret. Men ljuset är enastående mot de ljust gula gatuplattorna.
Jag tänker på den staden idag.
tisdag 11 december 2007
tips om Svenska Athenvännerna
Kolla in http://www.athenvannerna.se/
Är själv athenvän på livstid efter alla roliga och givande studier/ kurser/utgrävningserfarenheter genom dem.
Festerna vi ordnade var inte heller så dumma, precis...
*nynnar för sig själv' ...det var så coolt när man stod där på takterrassen och såg bort på Parthenon och så sa vi luttrat "nu är perserna här" när murarna plötsligt var rödfärgade av ljud-och ljusshowen (dåvarande Parthenon brann).
För den oinvigda kan jag berätta att det var på tiden runt Marathon som illustrerades när Xerxes och grabbarna härjade.
Ingen koll på Xerxes heller? Wikipedia, rädda
Är själv athenvän på livstid efter alla roliga och givande studier/ kurser/utgrävningserfarenheter genom dem.
Festerna vi ordnade var inte heller så dumma, precis...
*nynnar för sig själv' ...det var så coolt när man stod där på takterrassen och såg bort på Parthenon och så sa vi luttrat "nu är perserna här" när murarna plötsligt var rödfärgade av ljud-och ljusshowen (dåvarande Parthenon brann).
För den oinvigda kan jag berätta att det var på tiden runt Marathon som illustrerades när Xerxes och grabbarna härjade.
Ingen koll på Xerxes heller? Wikipedia, rädda
Ingen Odyssevs?
Såg en del kul om den planerade filmen om Odysseus av Roman Polanski (?!)- Den verkar inte blir av enligt Steven Saylor (heja! Läser just nu hans version om gracchernas revolution 133 f Kr i eposet ROMA ) , se hans excellenta hemsida på http://www.stevensaylor.com/
med bl a ett helt videotek (dvd-tek?? vad heter det? filmsamling alltså) om allt från den antika världens vidaste Swords & Sandals-filmer.
hälsar er bloggetrix (fem. bloggare)
med bl a ett helt videotek (dvd-tek?? vad heter det? filmsamling alltså) om allt från den antika världens vidaste Swords & Sandals-filmer.
hälsar er bloggetrix (fem. bloggare)
lördag 8 december 2007
Pysseltokig
Hej o hå!
åh, vilken njutning att få rensa hörselgångarna med Curtis Mayfield efter att ha lidit av julsånger på usla högtalare på julpyssel. Satt längst bort eftersom man inte kan blunda med öronen, som Hasse Alfredson så klokt noterat.
På pin kiv använde jag inte julfärger utan målade en ljusstake i turkost med svarta, röda, vita och guldfärgade accenter.
Sen blev det änglar och tomtar i vitt med silver...plus lite annat smått och gott.
Tre och en halv timme gick utan annan paus än handtvätt (färgen fastnade)...och i ramaffären efteråt där en ikon ska ramas in (!) tänkte jag triumfatoriskt: jag - en konstnär! tanken var verkligen inte dum. Smakade på orden.
Måste byta karriär. Tiden står stilla när jag skapar saker. Jag har en rasande fart och dte blir bra, även om jag river upp och gör om, så är jag inne i ett flöde som är oebtalbart. Ska jag lyda min inre röst? Go for it, typ.
Tänder ljuset i staken. Skitsnyggt och långt från jul.
Nu ska borrmaskinen fram. Saker ska på plats.
Ajöken!
åh, vilken njutning att få rensa hörselgångarna med Curtis Mayfield efter att ha lidit av julsånger på usla högtalare på julpyssel. Satt längst bort eftersom man inte kan blunda med öronen, som Hasse Alfredson så klokt noterat.
På pin kiv använde jag inte julfärger utan målade en ljusstake i turkost med svarta, röda, vita och guldfärgade accenter.
Sen blev det änglar och tomtar i vitt med silver...plus lite annat smått och gott.
Tre och en halv timme gick utan annan paus än handtvätt (färgen fastnade)...och i ramaffären efteråt där en ikon ska ramas in (!) tänkte jag triumfatoriskt: jag - en konstnär! tanken var verkligen inte dum. Smakade på orden.
Måste byta karriär. Tiden står stilla när jag skapar saker. Jag har en rasande fart och dte blir bra, även om jag river upp och gör om, så är jag inne i ett flöde som är oebtalbart. Ska jag lyda min inre röst? Go for it, typ.
Tänder ljuset i staken. Skitsnyggt och långt från jul.
Nu ska borrmaskinen fram. Saker ska på plats.
Ajöken!
fredag 7 december 2007
Bloggstart!
Salve!
Nu ska jag också sälla mig till de som kan publicera sig utan att generas.
Vad jag vill blogga om är mitt kopiösa intresse för antiken, samt en massa obskyra andra intressen som broderi och inredning. Bara det är färg med så är jag nöjd. Färger som jag gillar att sätta ihop, alltså. Ni vet väl att antiken var brokig, inte vit. det var så mycket färg att man skulle fått migrän. Så shape up, filmen "Gladiator" och tack, HBOs Rome.
Yippie, i förrgår fick jag Vicki León i översättning: Från IV till V som handlar om knäppa yrken i antiken. Vem vill trampa i urin dagarna i ändå (pardon the pun) ? Jorå, det kunde man få göra. Vintrampare låter roligare...
Ska sluka denna gåva av en god vän så fort jag klämt klart Roma av Steven Saylor. Han betar av 1000 års romersk historia på 1000 sidor (inte på svenska än vad jag vet, men kolla Hades käftar t ex om romerska deckare). Konstigt nog, eller inte konstigt med tanke på Saylor´s imponerande kunskap och fantastiska skrivförmåga, lyckas han med dådet att hålla intresset från Romulus och framåt.
Touché!
På önskelistan kan man ju tänka sig nyöversättningen av Catullus också, eller varför inte när vi är inte på erotikens område, kolla in Dominic Ingemark m fl senaste verk om Kärlek och erotik i antikens Rom.
Tyvärr har jag inte varit snäll i år, så det blir nog inget. Men jag fyller år före jul. "come all ye fathful" till fest alltså - några där??
Hej svejs!
Xenia
Nu ska jag också sälla mig till de som kan publicera sig utan att generas.
Vad jag vill blogga om är mitt kopiösa intresse för antiken, samt en massa obskyra andra intressen som broderi och inredning. Bara det är färg med så är jag nöjd. Färger som jag gillar att sätta ihop, alltså. Ni vet väl att antiken var brokig, inte vit. det var så mycket färg att man skulle fått migrän. Så shape up, filmen "Gladiator" och tack, HBOs Rome.
Yippie, i förrgår fick jag Vicki León i översättning: Från IV till V som handlar om knäppa yrken i antiken. Vem vill trampa i urin dagarna i ändå (pardon the pun) ? Jorå, det kunde man få göra. Vintrampare låter roligare...
Ska sluka denna gåva av en god vän så fort jag klämt klart Roma av Steven Saylor. Han betar av 1000 års romersk historia på 1000 sidor (inte på svenska än vad jag vet, men kolla Hades käftar t ex om romerska deckare). Konstigt nog, eller inte konstigt med tanke på Saylor´s imponerande kunskap och fantastiska skrivförmåga, lyckas han med dådet att hålla intresset från Romulus och framåt.
Touché!
På önskelistan kan man ju tänka sig nyöversättningen av Catullus också, eller varför inte när vi är inte på erotikens område, kolla in Dominic Ingemark m fl senaste verk om Kärlek och erotik i antikens Rom.
Tyvärr har jag inte varit snäll i år, så det blir nog inget. Men jag fyller år före jul. "come all ye fathful" till fest alltså - några där??
Hej svejs!
Xenia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
