måndag 24 mars 2008

Yra höns

Jaha, då har man snöat inne mer än vanligt.

Kunde vi inte följt den ortodoxa påsken och hållit oss från äggande orgier fram till den 27 april? Jag bara undrar.

Jag har ont överallt efter att ha skottat snö, dessutom inte hos mig själv. Snö är tungt, men inte lika tungt som grekisk jord i läderkorgar gjorda av gamla bildäck, s k zambelia. Detta kan jag trösta mig med, tänker jag stoiskt, medan jag är utklädd i någon annans moon boots (wow! raff-faktor 10!) med matchande skottar-rock (alltså inte blottar-rock - det finns gränser i Snowland).

Och en syssling går och vinner TV-stjärnan. Grattis, Frida Z! Du vågar stiga fram i rampljuset du. Bra jobbat! Din obskyra syssling däremot gömmer sig först i snön och sedan i en ruggig vävlokal där jag med en frenesi liknande Penelopes (inga andra jämförelser) väver så det bokstavligen ryker.

"Telemakos" planerar för sin maratonlånga sejour med elbasen i högst hugg. Det ska repas på påsklovet. Eller om det nu var vinterlovet.

Religiös uppfostran som tydligen sitter i har denna påsk resulterat i en full pott på en webb-tidning "Vad kan du om påsken?". 10 av 10. Hur ofta drar man in det?

Har f ö lyssnat på ett P1 program som handlade om bildning. Vad är bildning? Att kunna några utdöda språk , ha läst nobelpristagarna och andra hyllade klassiker, samt ha en viss allmänbildning i humaniora för övrigt., sa man. Detta sågs ändå av medlemmarna i tyckar-trojkan som en smula utdött.
Bildning har väl setts som snobberi mycket i Sverige. Men det finns ju en anledning till varför det är värdefullt att kunna historia, t ex. Romarna hade både EMU och EU för 2000 år sedan. Och nog sjutton var en hel del människor nöjda med den Pax romana (romersk fred) som blev följden.

Äsch, jag dillar. Ska skriva en intellektuell och väl underbyggd blogg om detta en dag...kanske.

Under tiden - kör lugnt i snöovädret!

Säger en som precis sett ett lysande kammarspel som handlade om en jude, född 1959, i Tyskland. Har tappat bort SVD så jag vet inte vad pjäsen hette eller vad skådespelaren heter heller. Den som är pigg kan slå upp på svt.se. Okej då, kund einte vara lat inför eventuella läsare: här är det:

//Tysk tv-film från 2005 efter en roman av Charles Lewinsky. När Emanuel Goldfarb blir tillfrågad om att föreläsa inför studenter om vad det innebär att vara jude i dagens Tyskland blir han omedelbart skeptisk till idén i sig. Väl hemma i sin lägenhet sätter han sig att skriva ett brev, i vilket han avböjer uppdraget, men reflektionerna kring frågeställningen i sig kastar honom snabbt in i en svindlande spiral av tankar, minnen, frågor och vrede. I rollen: Ben Becker. Regi: Oliver Hirschbiegel. //

Det var bara ett stycke utsökt historia - och nutid.

Blev inspirerad av moderna historia då vi var i Berlin i somras , och all tid las inte på de världsberömda arkeologiska museerna...så nära oss...

Upprepar mitt : kör lugnt.

Drussan


Attjo!

Inga kommentarer: